Hej,
Har du nyss fått höra om något obskyrt förslag du inte hade en susning om som plötsligt riskerar att 'förstöra Sverige?' Eller kanske tycker du att svenska regeringen - eller någon av de svenska ledamöterna i Europaparlamentet- inte gör tillräckligt för att stå upp för frågor som är viktiga för dig? Du kanske är en av dem som är nyfiken på EU, men som inte riktigt vet hur allt hänger ihop, hur besluten tas och hur de förankras i Sverige innan de såsmåningom blir till regler som vi förväntas följa?
Oavsett vem du är och av vilken anledning du sitter och funderar över Sverige och EU- vill jag uppmärksamma dig på någonting viktigt. Du är en del av EU och det finns många enkla steg för att lära dig mer, engagera dig och i förlängningen påverka inriktningen på EU-politiken.
Utanför Berlaymont, byggnaden där alla 28 EU Kommissionärer sitter.
'Jag vill förstå bättre, men vet inte vad jag ska börja?'
1. EU Kommissionen
Det är Kommissionen som kan komma med nya förslag som sedan blir en del av EU-rätten (och därmed också blir gällande i Sverige). Varje år presenterar Kommissionen sitt arbetsprogram, som helt enkelt är en lista över politikområden där man kommer lägga fram lagförslag. Det är alltså ganska förutsägbart vilken typ av nya initiativ som Kommissionen lägger fram under ett givet år.
I oktober förra året kom arbetsprogrammet för 2018. Det sker normalt kopplat till att Kommissionens ordförande håller sitt sk State of the Union-tal, vilket också är en slags deklaration av läget i EU och därmed vad man vill göra den närmsta tiden. Håll utkik i september efter nuvarande ordförande Jean-Claude Junckers sista State of the Union, innan Kommissionen byts ut nästa år!
Lyssna gärna på vårt avsnitt om Sverige i Europa i EU-podden Huvudstaden!
2. Europaparlamentet
I princip alla möten i Europaparlamentets utskott webstreamas i realtid. För den nyfikne går det alltså utmärkt att klicka sig fram till parlamentets webtv-kanal och lyssna på debatt och följa omröstningarna. Det är praxis att röstlistor görs tillgängliga efter voteringar, så du kan också kolla hur de 20 svenska parlamentarikerna har röstat i någon fråga du är särskilt intresserad av; oavsett om det gäller migration, cybersäkerhet, klimatmål eller något handelsavtal som EU sluter med annat land.
Varje utskott har också en egen hemsida, där man lätt kan se vilka ledamöter som ingår, se vilka de aktuella frågorna är och ta del av utkast till pågående lagstiftning. De flesta utskott har dessutom egna twitterkonton där de lägger ut mycket information om viktiga frågor som är på gång, kommande omröstningar och sedan resultatet av dessa. Här finns en Twitterlista med alla utskotts konton, som du lätt kan följa.
Ofta kan man anmäla sig och delta på plats i vissa debatter och workshops i Europaparlamentet.
3. Europeiska Rådet och ministerrådet
Den EU-institution som det är svårast att få insyn i är den där medlemsländernas regeringar ingår. Europeiska Rådet är stats-och regeringscheferna, som träffas vid toppmöten för att besluta övergripande inriktning för EU. Nyligen hölls t.ex ett toppmöte för att särskilt diskutera den europeiska migrationspolitiken, och i oktober kommer ett toppmöte hållas där de stora avgörande frågorna relaterat till Brexit måste lösas. Vid varje möte med Europeiska Rådet så godkänner statscheferna från EU-länderna ett gemensamt dokument som sammanfattar vad de kommit överens om. Dessa kallas 'rådsslutsatser' och är normalt väldigt generella. Ofta innehåller de uppmaningar till Kommissionen att göra något särskilt, men man utfäster också löften som medlemsländerna sedan kan hållas ansvariga för. Vid toppmötet i slutet av juni antog man en rad slutsatser, t.ex. bad man Kommissionen att ta fram en strategi tillsammans för att förbättra Världshandelsorganisationens (WTO) funktion och säkerställa lika villkor för global handel.
Inför varje möte med Europeiska Rådet måste statsminister Stefan Löfvén gå till EU-nämnden för att få sitt mandat godkänt, så att han tydligt kan framföra Sveriges ståndpunkt till sina europeiska kollegor. Dessa möten kan också följas på webben, här finns tex EU-nämndens möte den 27 juni inför EU toppmötet.
Ministerrådet fungerar genom 10 olika konstellationer med olika europeiska ministrarna för diverse sakfrågor. Ett ministerråd för konkurrenskraftsfrågor, ett för utrikespolitik, ett för telekomfrågor, ett för miljöfrågor osv. Till skillnad från Europeiska Rådet är det ministerrådet som förhandlar och antar lagstiftning för medlemsländernas räkning. Ofta är en del av ministrarnas diskussioner öppna och webstreamas, så att du kan höra vilket budskap den svenska ministern framför och också lyssna till andra länders inställningar till frågor som jordbrukspolitik, arbetsmarknadsregler eller immaterialrätt.
'Jag vill hänga med, men inte grotta ner mig i beslutsfattande...'
Det är relativt få svenska tidningar som har EU-korrespondenter på plats i Bryssel (här finns en lista över svenska korrar i Bryssel från februari 2018)- inte minst om man jämför med många mindre länder som har betydligt fler journalister som täcker EU-politiken härifrån. Men ett enkelt tips för att få sin dagliga dos EU-nyheter och lättare kunna följa utvecklingen är att klicka prenumerera på Europaportalens nyhetsbrev ! Om du twittrar borde du se till att följa SVDs @TeresaKuchler , de outtröttliga brysselveteranerna @EUYlvaNilsson och @henrikbrors samt finska YLEs @DanielOlin.
EU-politik är inte separerad från svensk politik, även om man ibland kan få intrycket av det i den svenska debatten. Det handlar inte om utrikespolitik utan EU är i högsta grad något som påverkar allas vår vardag oavsett var i Sverige du befinner dig. Inför det svenska valet i september är det därför viktigt att också riksdagskandidater pratar om hur de ser på olika sakfrågor som beslutas på EU-nivå. Både riksdagen och regeringen driver EU-politik och vi svenskar borde utkräva svar av partierna på vilka frågor de kommer prioritera om de får makten efter valet.
Kommentera